När det gäller länder som har auktoriserade översättare och offentliga register över dessa, finns det flera exempel, främst i Europa och vissa andra delar av världen. Systemen och benämningarna kan variera, men syftet är att säkerställa kvalitet och tillförlitlighet i översättningar av officiella dokument.
Här är några exempel på länder med sådana system:
Europa:
- Sverige: Har “Auktoriserade translatorer” som godkänns av Kammarkollegiet. De har ett offentligt register där man kan söka på språkkombinationer.
- Finland: Har ett “Register över auktoriserade translatorer” och ett separat “Register över rättstolkare”, båda administrerade av Utbildningsstyrelsen.
- Norge: Använder termen “Government-Authorised Translators”.
- Danmark: Har ett system med auktoriserade översättare och tolkar, med register tillgängligt via justitieministeriet.
- Nederländerna: “Beëdigde vertalers” (svurna översättare) måste vara registrerade i “Register beëdigde tolken en vertalers” (Rbtv), som är offentligt.
- Belgien: Har ett “Nationellt register över svurna översättare och tolkar” (RN TIJ/NR BVT) som hanteras av justitieministeriet. Registret är tillgängligt online.
- Frankrike: “Traducteurs assermentés” (auktoriserade översättare) godkänns av appellationsdomstolarna, som också upprätthåller listor.
- Tyskland: “Beeidigte Übersetzer” (edsvurna översättare) utses av regionala domstolar (“Landgerichte”). Det finns en nationell databas via Justizportal.
- Spanien: “Traductor-Intérprete Jurado” (svuren översättare och tolk) utses av utrikesministeriet, som också har ett register.
- Italien: “Traduttore giurato” (svuren översättare) används för officiella översättningar, och processen involverar ofta certifiering av en domstol eller notarie.
- Polen: “Tłumacz przysięgły” (auktoriserad översättare) utses av justitieministeriet.
- Estland: Sedan 2020 är endast “vandetõlk” (svurna översättare) auktoriserade för officiella översättningar.
- Litauen: Har “legal translators”; information om kvalificerade yrkespersoner kan finnas via Lithuanian Association of Conference Interpreters.
- Luxemburg: “Traducteurs-interprètes assermentés” (svurna översättare och tolkar) godkänns av Högsta domstolen.
- Grekland: Har ett “Register of Certified Translators” som upprätthålls av utrikesministeriet.
- Cypern: Har ett “Council for the Registration of Sworn Translators”.
Andra länder:
- Australien: Använder NAATI-certifierade översättare och tolkar, med ett offentligt online-register.
- Kanada: Titeln “certified translator” är skyddad och regleras av provinsorganisationer.
- USA och Storbritannien: Förlitar sig ofta på certifierade översättningar från professionella översättare som intygar noggrannheten, ibland med notariens medverkan, snarare än en statligt “svuren” status med ett centralt register.
- Brasilien: Kräver att alla utländska dokument översätts av en “tradutor juramentado” (svuren översättare) som är registrerad hos en “Junta Comercial” (handelskammare).
Det är viktigt att notera att kraven och processerna för att bli auktoriserad översättare varierar betydligt mellan olika länder. Om du behöver en auktoriserad översättare i ett specifikt land är det bäst att kontrollera webbplatsen för landets justitieministerium, relevanta domstolar eller professionella översättarföreningar för den mest aktuella informationen och de officiella registren.
Varför har inte alla länder en institution för auktoriserade översättare?
Att inte alla länder har en formell institution för auktoriserade översättare kan bero på en rad olika faktorer som rör landets rättssystem, ekonomiska prioriteringar, traditioner och syn på kvalitetssäkring. Här är några möjliga anledningar:
- Skillnader i rättssystem: Vissa rättssystem förlitar sig mer på principen om partsansvar och bevisvärdering som lämnas in, snarare än att kräva en statligt sanktionerad översättare. I länder med ett starkt fokus på notariella handlingar kan notarier ha en större roll i att intyga korrektheten av översättningar.
- Ekonomiska faktorer och prioriteringar: Att inrätta och upprätthålla en institution för auktoriserade översättare innebär kostnader för administration, examination, registerhållning och eventuell tillsyn. Länder med begränsade resurser kan prioritera andra områden. Dessutom kanske efterfrågan på formellt auktoriserade översättare inte anses tillräckligt stor för att motivera en sådan investering.
- Tillit till marknaden och yrkesorganisationer: I vissa länder kan man lita mer på att professionella översättarföreningar och marknadskrafterna själva säkerställer kvaliteten. Dessa organisationer kan ha egna certifieringsprocesser och etiska riktlinjer som medlemmarna följer.
- Historiska och kulturella faktorer: Traditionellt sett har behovet av formellt auktoriserade översättare kanske inte varit lika stort i alla länder. I vissa kulturer kan man ha litat mer på informella nätverk eller översättare som är kända för sin kompetens inom specifika områden.
- Komplexitet och byråkrati: Att skapa och reglera en ny yrkeskår kan innebära betydande byråkrati och komplexa regelverk. Vissa länder kan vara ovilliga att införa ytterligare regleringar om det inte anses absolut nödvändigt.
- Alternativa metoder för kvalitetssäkring: Även utan en formell institution kan det finnas andra sätt att säkerställa kvaliteten på översättningar, till exempel genom att kräva edsförsäkringar från översättare i specifika fall eller genom att domstolar och myndigheter har egna interna översättare eller anlitar etablerade översättningsbyråer.
- Decentraliserade system: I federala stater kan ansvaret för auktorisering av översättare ligga på regional eller lokal nivå snarare än på en central nationell institution. Detta kan leda till att det inte finns ett enhetligt nationellt system.
Sammanfattningsvis handlar avsaknaden av en nationell institution för auktoriserade översättare ofta om en kombination av juridiska, ekonomiska, historiska och praktiska överväganden. Länder gör olika bedömningar av hur man bäst säkerställer kvalitet och tillförlitlighet i översättningar av officiella dokument baserat på sina egna unika förutsättningar.
Offentliga myndigheter i Sverige kräver en auktoriserad översättare för att översätta dokument. Vad händer om inte alla språkkombinationer har en sådan?
Situationen där en specifik språkkombination inte har en tillgänglig auktoriserad översättare i Sverige kan skapa praktiska utmaningar för både den som behöver översättningen och för de offentliga myndigheterna. Här är några möjliga scenarier och hur man brukar hantera sådana situationer:
-
Anlita en auktoriserad translator via ett annat språk: I vissa fall kan myndigheten acceptera en översättning som har gått via ett tredje språk som det finns en auktoriserad translator för. Till exempel, om det inte finns någon auktoriserad translator direkt från tigrinja till svenska, kan man eventuellt översätta dokumentet från tigrinja till engelska (om det finns en auktoriserad translator för den kombinationen) och sedan från engelska till svenska av en annan auktoriserad translator. Detta kan dock innebära extra kostnader och tid. Myndigheten kan ha specifika riktlinjer för detta.
-
Kontakta Kammarkollegiet: Kammarkollegiet är den myndighet i Sverige som auktoriserar translatorer. Om det saknas en translator för en viss språkkombination kan man kontakta dem för information och eventuell vägledning. De kan ha kännedom om potentiella kandidater eller pågående processer för auktorisation inom den aktuella språkkombinationen.
-
Anlita en utländsk auktoriserad översättare: I vissa fall kan svenska myndigheter godkänna översättningar som är gjorda av en auktoriserad översättare i ett annat land, särskilt om det handlar om ett EU-land eller ett land med ett liknande system för auktorisation. Det är dock viktigt att detta godkänns av den specifika myndigheten i förväg. Dokumentet kan behöva kompletteras med en försäkran om översättarens behörighet och eventuellt en legalisering eller apostille beroende på ursprungslandet.
-
Begära en dispens eller särskild prövning: I sällsynta fall kan myndigheten göra en bedömning av en översättning som inte är gjord av en auktoriserad translator, särskilt om det inte finns något rimligt alternativ. Detta är dock inte standardförfarande och beror helt på myndighetens interna regler och omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan krävas att översättaren kan styrka sin kompetens på annat sätt, till exempel genom intyg från yrkesorganisationer eller akademiska meriter.
-
Översättningsbyråer med nätverk: Många översättningsbyråer har ett brett nätverk av översättare, inklusive de som är auktoriserade i andra länder eller har specialistkompetens inom ovanligare språkkombinationer. De kan eventuellt hitta en lösning även om det inte finns en direkt svensk auktoriserad translator. Det är dock viktigt att tydligt kommunicera med myndigheten om byråns tillvägagångssätt och få ett godkännande i förväg.
-
Långsiktig lösning: Auktorisation av nya translatorer: Om det finns ett konstaterat behov av auktoriserade translatorer i en viss språkkombination, kan Kammarkollegiet initiera processer för att examinera och auktorisera nya kandidater med de språkkunskaperna. Detta är dock en tidskrävande process.
Viktigt att komma ihåg:
- Kontakta alltid den berörda myndigheten först: Det är avgörande att du i första hand kontaktar den offentliga myndighet som kräver översättningen för att få information om deras specifika regler och eventuella alternativa lösningar i just ditt fall.
- Var beredd på att det kan ta tid och kosta mer: Om det inte finns en direkt tillgänglig auktoriserad translator kan processen bli mer komplex och eventuellt dyrare.
Sammanfattningsvis, även om det är ett krav med auktoriserade translatorer i Sverige, finns det mekanismer och potentiella lösningar för situationer där specifika språkkombinationer saknas. Kommunikation med myndigheten och Kammarkollegiet är nyckeln till att hitta den bästa lösningen i varje enskilt fall.
Vad finns det för bra alternativ till en auktoriserad översättare?
Om du inte vill eller kan använda en auktoriserad översättare (t.ex. på grund av kostnad, tillgänglighet eller tidsbrist), finns det några alternativ — men det är viktigt att förstå när dessa alternativ är lämpliga och när en auktoriserad översättning krävs (t.ex. för juridiska dokument eller myndigheter).
Här är några bra alternativ beroende på syftet med översättningen:
🔹 1. Professionell översättare utan auktorisation
-
Bra för: Affärsdokument, webbplatser, marknadsföring, informella personliga dokument.
-
Fördelar: Billigare än auktoriserade översättare, snabbare leverans, fortfarande hög kvalitet.
-
Nackdelar: Inte godkända av myndigheter där en auktoriserad översättning krävs.
🔹 2. Översättningsbyrå
-
Bra för: Företag, tekniska texter, större projekt.
-
Fördelar: De har ofta flera översättare med olika expertområden. Vissa erbjuder även auktoriserade översättningar.
-
Nackdelar: Kan vara dyrare än en frilansande översättare.
🔹 3. Modersmålstalande översättare eller språkgranskare
-
Bra för: Informellt bruk, översättning av mejl, brev, CV:n, etc.
-
Fördelar: Naturligt språkbruk, särskilt om personen är kunnig inom ämnesområdet.
-
Nackdelar: Risk för brist på professionell översättningsvana eller struktur.
🔹 4. Maskinöversättning + manuell granskning
-
Exempel: Google Translate, DeepL, Microsoft Translator.
-
Bra för: Förhandsgranskning, internt bruk, snabb förståelse.
-
Fördelar: Snabbt och gratis.
-
Nackdelar: Risk för fel, saknar juridisk giltighet, ofta brist på nyanser.
Tips: Kombinera gärna maskinöversättning med att en kunnig person (helst med språklig eller ämnesmässig expertis) går igenom och justerar texten.
Excellent auktoriserad översättning i Stockholm, Sverige | Vi på Baltic Media® är ISO-certifierade
Baltic Media Translations AB
Stockholms Brevboxar 2349
SE-116 74 Stockholm Sverige/Sweden
Vi erbjuder onlinetjänster:
+46 8 767 60 24 WhatsApp
nordics@balticmedia.com
Prisförfrågan
Informationsförfrågan
Vanliga frågor när du beställer en översättning från en översättningsbyrå
Säker och korrekt juridisk översättning – välj en professionell översättningsbyrå
